Morgonstund

Dagens första macka har landat tryggt i magen. Det är tidigt. Majken sover fortfarande, lite snarksnorig, Olle i mitt gamla nattlinne (nacklingen) anno sent 70-tal och Noah har just gått till skolan, iklädd en reflexväst (!!) som Nanna skickade igår.

Tänkte, att för min egen del, är det bra med en uppföljning av förra veckans projektlista, bara för att se var vi landar:

Projekt 1: Avvänjning av amning
Reslutat: Mycket bättre för Majken, som bara vill snutta en liten stund på kvällen. Inte så bra för Tjata, då Majken bits!

Projekt 2: Överraskningsprojekt inför förra helgens fest.
Resultat: Hur bra som helst! Tal till kusin o hans fina fru. Min astrofysiska bror var med på Skype och höll ett top-of-the-line-tal, efter det visade jag inscannade bilder från barndomen. Måste maila brudparet filerna! Efter det avskriver vi projekt 2! Gött!



Projekt 3, redan klart.

Projekt 4: Nytt jobb
Resultat: Andra intervju på fredag!! (Drömde f.ö i natt att det nya jobbet inte var det som jag vill ha utan ett au pair jobb i Österrike... Skulle lämna barnen med Jon, och dra till Alperna... vad var det nu då?)

Projekt 5: Garderober Resultat: Fortfarande i mitt huvud, har inte ens kommit mej för att sälja byråerna som nu står på garderobernas tänkta plats på Blocket. Kanske nästa vecka.. STILLTJE!

Projekt 6: Städa
Resultat: Städade ju i fredags.. men det märks ju inte!

Nu kommer Olle och frågar " Vad ska vi göra idag?". Får väl starta den nu då. Var är kaffet jag beställde?

Min skatt

I början av veckan, stannade tiden liksom upp lite. En välförtjänt paus i vardagslivet.

Jag fick en alldeles egen gudson!! Ja, jag kommer ju att dela uppdraget, men han är i alla fall MIN!

Lille Charlie föddes den 29 augusti 2007, en stadig pojke som redan från början var sådär go att hålla i. Hans mamma är en av mina hjärtevänner, du som alltid ställer upp, hans pappa är en av de snällaste jag vet. Ni ska veta, att även när det stormar som mest, så är ni alltid lika välkomna här, helt villkorslöst! Vilken ära!

"Hjärtans allra käraste barn, så väl att du kom ändå."

Muphys law

Vilken vecka! Phu! Vilken dag!

Efter att ha jobbat 2 dagar, knastider, och haft förhoppningarna uppe på en myskväll med Mirelle och Thomas på Liiiiidingö, så sitter jag här... i bostadsrätten, i Göteborg, och bloggar.

Incheckning kl 13, boardade plan, satte mej tillrätta med Majken i knä och med Jonte bredvid och väntade tålmodigt på avgång, planet rullade iväg....men...stannade...och efter 10 minuter tillbaka till gate, värmeagregatet på nåt manick var paj, och efter 1 ½ timmes väntan, med hysterisk baby på magen, så kom beskedet att planhelvetet inte går förrän kl. 22!!

Ut i blåsten, hämta bil, baby mer än lovligt förbannat... Mamma och pappa rätt ok, men besvikna. Tillbaks i stan, testar igen om 3 timmar. Hoppas planet går då!

Att läsa och lära idag: http://en.wikipedia.org/wiki/Murphy

I morgon blir det, om nu Sterling tillåter avresa, bröllopsfest! Stockholm känns lite utomlands på nåt sätt-- lite exotiskt för en västkustböna som jag!

Glöm inte rösta!

Moster Glamour är nu i stark ledning!! Till höger i denna bild!

Fanken!

Gick just på toaletten, och precis när jag satte ner baken, insåg jag att jag satte mej ner i Olles kiss...
Story of my life.. hinner liksom inte se efter, ibland hinner jag inte ens kissa, så så sett var det ju bra!
Projekten spinner på:
Projekt 1: Avvänjning av amning
Reslutat: Sådär... Jag ger liksom upp sådär lagom till klockan är 4-4.30 på morgonen, och de minutrarna jag får sova efteråt är ljuvliga!! Men vi är nere på den lilla gången om dygnet så vissa framsteg har ändå gjorts!

Projekt 2: Överraskningsprojekt inför helgens fest.
Resultat: Åt skogen.. återkommer..

Projekt 3: Ny bh
Resultat: TOPPEN!! Halva reapriset på alla underkläder på Lindex, 3 behåar i diverse storlekar (mellan 70 c-80 a!!!!), köper dem sådär på ett ögonmått, kommer hem, provar och på nåt jäkla vänster passar de!

Projekt 4: Nytt jobb
Resultat: Progressing

Projekt 5: Garderober
Resultat: Fortfarande i mitt huvud, har inte ens kommit mej för att sälja byråerna som nu står på garderobernas tänkta plats på Blocket. Kanske nästa vecka..

Projekt 6: Städa
Resultat: Sådär, har lagt in önskemål om en barnvakt i tidigare inlägg, till min önskan lägger jag att barnvakten har ett ökande städberoende! (tror att detta projekt blir mer lätthanterligt när jag får klart projekt 5).

Sådär, det var den redogörelsen.
Idag har jag ätit världens godaste sushi (nej Sveriges menade jag), på SoyaSushi i Mölnlycke tillsammans med exkollegor. Sämre kan man verkligen ha det!!

Lägger in en blid från staden Eze i Provence. Här bor Bono i U2. Coolt!

Ask and You Shall Receive

Sådär ja, nu är jag på självläkarvandring igen! Efter att ha ätit en god kinesisk måltid på Hing Wa i Gamlestaden (herrejisses, kan ni fatta att jag åt friterat fiskhuvud!!), är jag redo för framtiden

På internet hittade jag detta:

(önskningar följer efter allt det där engelska dravlet)

http://www.personal-development.com/chuck/asking.htm

1. Explain your need and desire for help. Make a request, not a demand.

2. Accept refusals graciously. Thank them for their consideration. Don’t sulk. As the Russians say, “Ask a lot, but take what is offered.” Show gratitude when they help; show understanding when they don’t. (hur går det ihop då?? ska man vara tacksam när man inte får det man vill ha???)

3. Don’t try to get what you want by manipulation. Don’t try to make the other party feel guilty for refusing.

4. Don’t ask others to do what you can do without their help. Show some initiative. Den här ÄR bra!!

5. Don’t ask for advice or suggestions if all you want is to have someone agree with your preconceptions.

6. Don’t make unreasonable requests. Don’t ask someone to do what you are not willing to do for them.

7. Don’t ask God, unless you believe He is Santa Claus. God helps those who help themselves. Save your prayers for prayers of thanksgiving.

8. Don’t be vague. For example, don’t tell your coworker she isn’t cooperative enough, but be precise in explaining what you need. For example, “Mary, I need you to come to the meetings on time. And the Month’s End Report must be completed by the 27th of each month. Whenever a problem occurs, tell me about it immediately so we can resolve the difficulty and meet our deadlines.”

9. Many married couples or close friends expect their mate or friend to be a mind reader. Don’t fall into this trap. Others are NOT aware of what is going on inside your head or the emotions you are experiencing. Thoughts such as, “If he really loved me, he would know how I feel” are sheer fantasy. You are capable of an infinite range of desires, thoughts, and feelings. Even the Amazing Kreskin won’t be able to decipher them unless you reveal them. So, don’t hide your thoughts, but share them by asking for what you want. Mycket bra!

10. Remain committed to your goals and don’t get discouraged when your requests for help are turned down. You will never lose if you never quit. Just keep trying. The stakes are high and your efforts will be rewarded, sometimes in ways that are not immediately obvious.

Ok! Då kör vi:

Jag önskar mej åtminstone 2 timmar till varje dygn (går det att önska sej tid?).

Jag önskar mej en barnvakt som älskar tanken på att ha tre barn i diverse åldrar springande, hoppande, hasandes runt fötterna. Denna barnvakt är alltid redo, utan att behöva någon planering. Dessutom lagar barnvakten i fråga utsökt mat till föräldrarna när de kommer hem från sitt teaterbesök, sin krogrunda eller sin spahelg.

Jag önskar mej åtminstone ett par snygga stövlar i svart skinn.

Jag önskar mej det där jobbet, ja du vet... Och när jag fått det, en saftig löneförhöjning! För det är jag värd!

Jag önskar mej energi nog att peta mej till gymet oftare så att jag blir av med den där oformliga magen, som Fredrika och Jarmo kallar GRAF (Gigantisk ring av fett).

Jag önskar mej 20 m2 till, fast i den här lägenheten...alltså ett rum till...

Jag önskar min familj, mina vänner och mej själv hälsa och lycka, och att ingen behöver känna sådan träningsvärk som jag gör just nu..

----------------------------------------------------------------------

Är helt övertygad om att det kommer komma sisådär fyrtiosju önskningar till, så fort jag lagt in detta. Jag får manifestera dem senare.

Nu ska jag sätta mej med mannen i soffan litegrann...det känns som om att jag känner honom på nåt konstigt sätt, som om att vi träffats för länge, länge sen!

Livet i en sele!

Såhär mycket tycker Majken om baksidan på sin mamma... Då kanske ni fattar hur mycket hon tycker om framsidan!

Heres for you mr. biljettkontrollant!

Längre inlägg kommer senare, kände mej bara manad att sätta ut mitt leende till allmän beskådning!
Nu blir det kinakrog!
Återkommer!

kaka

Förra veckan då kom jag dragandes på mina två små telingar längst gatan, kände jag en distinkt röklukt.. Eftersom vi bor i ett landshövdningehus, blir man lätt urflippad då man tänker på att det skulle ta ungefär 15 sekunder innan hela kåken skulle vara övertänd, och vips, hela ens liv borteldat..
På den lilla lekplatsen längst bort på gatan, i en liten lekstuga, fick jag sedan se boven eller rättare sagt, bovarna i dramat.. 2 fullkomligt sönderuttråkade trettonåringa damer.
Hönshjärnorna hade tagit med sej en stor rejäl hög med tidningar som de tänt på och då jag började gorma högt, utan att ens ha tänkt efter först, visade det sej att de "ansåg sej själva ha rätt till lekparken lika mycket som andra barn"!!!! Men herregud! De stog där som 2 fjollor, med varsin SVEA-toppluva (töntar), och försökte tutta på en stackars lekplats. Jädraranamma, vad förbaskad jag blev!
De sprang iväg, men jag nöjde mej inte där, jag ringde farbor polisen och berättade min pyromanhistoria. De såg allvarligt på händelsen, och att jag skrikit åt knasbollarna tyckte de också var toppen, fast det kanske de bara sa...och sände redan en patrull. Duktig Tjata! Samhällets riddare!
Igår såg jag de två toppluvebeklädda pyromanjäklarna igen, med gravljus i händerna!
Undrar just om de har en förälder nånstans...

Jaha, i helgen ska vi visst blåsa bort, och enligt SMHI ska man inte gå ut alls.. Vem vet, kanske lär jag barnen sjunga "Vår tupp är död" i kanon, spelar in det och säljer dem på Blocket. Kanske inte..

Tuttfia och amningsmamman då det begav sej

Hetluft

Jag har fått nog! Idag sker det!
Min åttamånadersflicka har utnyttjat situationen tillräckligt länge nu. Jag flyttar in i Noah's våningssäng och lämnar amningsgrisen i sin faders händer...ja, inte den helige fadern utan den verklighetsbaserade fadern.
Har räknat ut att jag inte sovit mer än 4 timmar i sträck på snart 9 månader, och det har tärt sönder hela hjärnbalken. Nu får det vara bra! Mina bröst har hängt framme för allmän beskådning alltförlänge, och jag vet inte vem som är tröttast på det, jag eller allmänheten. Majken-mjölk-knarkare är i alla fall fortfarande stormförtjust!
Var dessutom hon Glamourmoster (se tidigare inlägg) och fick peptalk angående amning. Hon hade sett någon föräldraguru på tv4 som gett råd och tips om hopplösa tuttfior som min lilla älskade tjej.. Så min sista amningsstund blev där på soffan, hos henne, utan att varken jag, Majken eller Glamourmoster visste vilket stort steg vi senare under dagen skulle ta.

Moster Lena gav mej också en eller rättare sagt ett par klenoder... Jag är mäktigt stolt över att nu ha i min ägo, Mormor Hildurs ormskinnskor. Jag tror de är från 40-talet, ska kolla upp det närmre, och de kommer att få en alldeles egen hylla i min hall! En märklig sak är att när jag kom tillbaka till stan och provade dem, satt de som gjutna på mina fötter, och när jag snajsade omkring här i lägenheten, med skorna på, frågade jag mej själv: När i hela fridens tid använde hon dessa? En bonnmora på Dal... Nog för att hon gillade fester och så, men ändå. När?

Oj, nu ropar visst en pinfärsk amerikand högglansig modeblaska på mej från överslafen! Måste visst sticka!

Hallonmousse

I livet finns det stöttepelare, det gör det säkert i ditt med, men bara jag har Moster Ulla. I hela mitt liv har hon funnits där, ständigt, bredvid och trygg. Som en kobbe i mitt stormande hav.
Jo, jag har fler mostrar, det kanske är bäst att tillägga så att ingen avundsjuka uppstår!
De fyller alla varsin viktig roll i mitt liv och är alla lika viktiga;
Kajsa med sin naturliga jargong, färgad av salta bad och tångruskor
Eva, husmodern och friskusen, med tips och ideér om syltande och saftande
Lena, glamouren själv, livet och skrattet
Mamma är mamma, en blandning av de alla..
Men bara Moster Ulla är Hon..

Nu drar jag och hämtar min 80-åriga moster Ulla på Landvetters flygplats, efter att hon varit på resande fot i 2 veckor, för att senare i kväll fira hennes stora dag!

Effektiva lösningar

Sådärja, där sprang ännu en dag förbi, nästintill obemärkt, fast ändå inte.

Det som fastnat, såhär till kvällen, är att jag fortfarande förvånas över de svängar och turer livet tar med dess passagerare.
Fick meddelande om att en vän, i min ålder, har en svår sjukdom. En ung, vacker och framgångsrik affärskvinna. En varm, go och trygg mamma.
Jag överöser dej nu med den lilla energi jag har till övers, jag önskar inget hellre än att du visar livet var skåpet ska stå, vem det är som bestämmer! Du finns i mina tankar, så mycket!

Självläkande böcker i all ära...vad händer här? Hur behåller man gnistan?

Mycket trött--återkommer

En haka, två hakor

Efter att ha suttit en stund och stirrat framför mej, lossar så sakteliga en ny tanke från min rödvinsluddiga hjärna..
I varje familj finns släktdrag, kanske är det farmors tjocka hår, kanske är det morbror Gunnars smajlgropar. I min familj har vi 2 tydliga drag:
1. Rumpan
2. Hakan
Jag fick båda 2.
Ack och ve, hur många gånger har man inte förbannat detta? Kunde inte rumpan vara liiiite mindre? Hakan liiiite mjukare?
Men nu är det som det är, och jag ser ut som jag gör. Jon säger att han inte hade tyckt lika mycket om mej om det inte hade varit för min bakdel, det är klart, det är ju lite mer att tycka om i hela mankemanget.
Mina barn då, undrar du? Jo, de har ärvt min haka, eller rättare sagt vår (familjens) haka.

Ingen blir stoltare än jag när de säger att barnen liknar mej...och hur går detta ihop?

Harang

En harang är ett långrandigt yttrande eller tal, som till stor del består av fasta fraser utan egentligt innehåll.(Wikipedia)

"Jävlahelvetesförbannadejävlaskit!" är således en harang, yttrad av en mycket from och vän människa. "Jävlahelvetesförbannadejävlaskit!", är dessutom en alldeles ypperlig sak att säga när man som jag idag, skulle skala frysta räkor. Eftersom räkorna tillhörde middagen, och resten av maten redan var klar, så var jag så illa tvungen att skala..

I mina självläkande böcker står det att man inte ska hysa aggressioner mot någon eller något (inte ens frysta räkor) eftersom det kommer tillbaka, att det är så enkelt.. "The law of atrraction". Men det är inte så himla enkelt att gå omkring och hysa endast goda tankar. Dagligen hindrar jag mitt huvud från att känna ilska, eftersom det inte gör någon bättre, och för att det är energislöseri och ja, eftersom jag har läst det i mina böcker...

Dagen har gått i friskhetens tecken, förutom att jag moffade i mej lördagsgodiset jag somnade ifrån igår, jag har varit på långpromenad, pilatesklass på gymet och lagat en god, hälsosam middag. Jag har omgett mej med positiv energi, i form av man, barn och diverse släktingar på Skype.
------Har tänkt bra, glada och mjuka tankar. Det SKA man göra!-------

Garderobsmonster

När jag var sisådär 4 år, var min absolut värsta fiende, garderobsmonstret. Min bror och hans kompis Niklas tutade i mej att i garderoben bodde det allra värsta monster någon någonsin sett. Jag hade bilden klar framför mej, hur han såg ut, med stora tomma ögonhålor och rinnande dreggel och hur han slajmade sej ut ur garderoben på nätterna för att se sej om efter en liten munsbit, dvs. jag. Jag har fortfarande lätt trauma efter detta, och hyser fortfarande största respekt för garderober... och annat spirituellt också för den delen...

Lördagskvällen tillbringas vid köksbordet, planerandes garderober!! Det ska maxas ska du veta, varenda pinaljäkel ska ha sin exakta plats, det ska inte finnas ett utrymme som inte fått en tanke. Allt ska bo i min garderob, allt från Majkens blöjor till Jons golfskor (var är de förresten??). Allt utom garderobsmonstret!

Skållad råtta vs. personlig utveckling

Som relativt nybliven trebarnsmamma med oavslutad utbildning, samt en massa luddiga karriärsstigar, påbörjades i höstas en vandring mot nya mål...

Eftersom jag arbetar deltid på Svenska Mässan, och tillika Bokmässan, såg jag till att addera en hel hög med böcker i personlig utveckling till min samling. Nu jäklar!
Så hösten och den så kallade vintern har varit fylld av positivt tänkande och funderande på vem jag egentligen är och vem jag ska bli. (V.v hör av Dej till mej om du vill ha lista på lästa böcker, så kan jag berätta vilken som är värd att hoppa över..).

En vanlig dag, som denna som varit, kan se ut som följer:
04.33 Amma
04.47 Olle kommer in och lägger sej i vår säng
05.17 Amma
06.16 Olle, och hans gälla morgonstämma proklamerar att det är vällingdags
06.45-09.00 Någon sorts grötig frukosttid, med eventuell spårvagnsfärd, tillsammans med hostande bleka och sura göteborgare, punkt.se och Metro.
(Tvättid mellan 07.00-15, glömde tillägga detta, ca: 8 maskiner tvätt).
Mellan 9-16 är det meningen att jag och BebisMajken skall hitta en rytm...det har vi försökt med sen hon var 2 veckor, och fortfarande inte lyckats med... Vi ska äta, handla, städa (detta inkluderar även min favoritsysselsättning: organisera), telefonköer till div. ställen ex. Försäkringskassan, banken, tandläkare...
Ungefär här har ju du som läsare redan gett upp i ren tristess, så jag avslutar, men du fattar va? Jag älskar mina barn men är evigt tacksam över att de inte är fler än tre!
Man har som förälder här i Sverige inte rätt att klaga, vi har det förfärligt bra, men när och var, i dessa hetsdagar, ska jag hitta mej själv och mitt blivande mål?? Kommer jag någonsin att kunna fokusera längre bort än morgondagen?
Jag ber om energi, om karma och om fokus---

Annars är allt ok. Ryggen gör ondare idag än igår. Fortfarande inte kräksjuk! YIHAH!!!

Nu har jag och Harrt Potter en date!
For now--

JAG- ett vinnande koncept!

Okej, jag väntar på flytet...flödet...hoppas att det kommer snart...

Det här med bloggande kan ju, som jag så sorgligt redan vet, leda till mycket oreda, men jag hoppas också på, som i detta fall att det kanske leder till att man kommer nånvart med sitt egna huvud. Tips och idéer mottages alltså tacksamt!
Så, nu försöker jag igen, min andra blogg, kanske varar den längre än den första för snart två år sen... Kanske inte..

Ikväll har jag varit på en föreläsning med 2 mycket inspirerande tjejer,Sofia Bergenstjerna och Frida Haavisto= Beautiful business och tjejerna bakom www.driftig.nu. En portal för kvinnliga företagare, att samlas på. Var i hela friden ska jag nu med detta, undrar du..tja, det undrar jag med, men bättre att hänga på än inte...
Farmor satt barnvakt åt lilltjejen och resten av familjen besökte Scandinavium och Disney on Ice.
Nu verkar alla vara nöjda, framförallt farmor, som slapp uppdraget: Hopplös-mammsjuk-8-månaders-baby, John Blund spelar speldosa för jag vet inte vilken gång i ordningen.. tack gud för min envise man..

Landgången från kaffepausen vänder sej i magen, och antikrundan lockar...
For now--