In memoriam

Januarilistan

Projekt 1: Avvänjning av amning

Reslutat: Toppen! Ungen är helt avvänjd, och med hjälp av Sempers kvällsgröt verkar det nu som om att hon sover bättre också. Dessutom har jag tvingat på henne nappen, och den tar hon! Ljuvligt!

Projekt 2+3: Klart!

Projekt 4: Nytt jobb

Resultat: Klart! Fick det! Börjar som koordinator på ett stort företag den 14 april. På med Conversen!

Projekt 5: Garderober

Resultat: Klart! Ett rätt så bra system från IKEA har pysslats ihop och numera har vi en liten fulteve i garderoben!

Projekt 6: Städa

Resultat: Denna listpunkt avsäger jag mej, för just detta hänger över mej så gott som jämt i alla fall. Inte ens Cillit Bang hjälper. Fan vad otacksamt!

Gubbstrutt!

En farfar och hans barnbarn ska gå på spårvagnen,
likaså den unga fräscha positiva mamman, med sina två barn.
Farfar säger till barnbarnet "Lukas, där kan du inte sitta, där ska tanten ställa sin barnvagn!"
Nä nu får det faktiskt vara nog!

TANTEN!!

Veckans fem

• Skänka en slant till Hjärt-Lung fonden. Pronto!
• Inte köpa thaimat på jättelänge. Matförgiftning suger.
  
• D-vitamin. Mer sol tack!
• Gå till gymmet, mer nu, det börjar att ta på fläsket. Smaljeansen går på. De gör ont, men de går på! Kan detta ha att göra med thaimaten tro..
  
• Tänk positivt, som bara den, det har ju funkat rätt bra hittills, så jag fortsätter väl då.

Far too cool

Adam Tensta och Majken i en het dans.

Godisbit

Flickan fick söt mössa från "Liten" i sitt påskägg.
Pojken, vars fötter du ser till vänster i bilden,
strax bredvid sopen,
fick pirattatueringar..

Erkänner

Påsken flyter på fint här i Bagaregården.
Noah har flytt stan och lever rövarlivet på Stora Allvaret.
Olle o Majken fick givet besök av påskharen igår.
Goda vänner på middag.

Janssons frestelse inmundigad 3 måltider-- i rad!
Det är onekligen en jäkligt underskattad rätt.
Blaffa på med grädde och man står sej jädrans länge!

Är ju en alldeles otroligt stor traditionsidkare.
Man ska göra som man gjorde förr,
det blir bäst så.
Men den här påsken kommer jag nog försöka glömma..
En ensam tupp står på det kladdiga bordet,
i hopp om att piffa upp stämmningen en aning.
Visst har vi ätit lax, sill och godis.
Men engagemanget saknas.

En tupp gör ingen påsk!

Blödande ögon

Skulle kunna döda för en natts sömn..
Kanske inte döda, men i alla fall nästan.
Ser i varje ögonvrå en möjlighet att lägga mej.
När barnen börjar hojta efter välling vid 05.50-snåret, planerar jag redan för hur jag kan lägga mej en stund under täcket framför teven och smygblunda,
ända tills Olle upptäcker sovarävmamman och sliter av mej täcket.
Tror att det är nu i livet man lägger grunden för de djupaste rynkorna.

Andas.

Allt går över.

Aftonbön

Snälle rare Gud-

Gör så att mina barn glömmer bort dagar som dessa.

Dagar då jag kört runt stan, stressad och irriterad,
rosenrasande över snygga, välklädda göteborgare, som strosar i solen på skärtorsdagen med en kaffe latte i ena handen.
Rosenrasande över ickegöteborgare som besöker stan, för lite påskshopping.
Vem fasen lagar deras mat!!??
Och var i hela fridens tid får de alla pengar ifrån!!??

Gör så att de glömmer att jag inte fick ihop en hälsosam och nyttig lunch,
utan tog snabba vägen via McDonalds med frasigt feta McNuggets.

Snälla,
få dem att inse att jag är en kavlugn och välplanerad mamma, som njuter av dagens vindar.
En mamma som kastar med sitt välfönade hår, skrattar och busar.

Låt energin komma tillbaks i helgen är du snäll.
Livet snurrar på lite för fort just nu!

Tack

Gonatt

Ps. Glad Påsk

Hemma i stan

Gillar oddballs (uddabollar..), jättemycket.
Sådana som står för vad de gillar och gillar vad de står för.
På spårvagnsresa nummer 3 igår, kom en kille in, som jag bara inte kunde låta bli att gilla.
Han hade en ängels ansikte, blond, blå ögon, söt.
När vi till min förtjusning gick av på Stockholmsgatan båda två,
kunde jag inte låta bli att ta en bild av honom.
Så med barnvagn i ena handen, tillsammans med shoppingpåsarna,
och med mobil i andra,
smygtagandes foton på killen framför mej,
antar jag att eventuella åskådare måste trott jag arbetade undercover eller något annat tufft.
Fast egentligen gillade jag bara killen från spårvagnen,
jättemycket.

Again

You will never lose if you never quit.

Påskkärring

Tjoho! Jag har en tjej jag kan klä ut till påskkärring!
Mina stackars pojkar slipper i år!

Pysselvillig

Älskar att pyssla, måla, sy, sticka och skapa.
Älskar att försöka i alla fall, har alla dessa planer i huvudet, som säkert skulle bli alldeles förfärligt bra, bara jag satte mej ner.
Men, nu är jag bara superimponerad av alla småbarnsmammor som hinner med.
Jag hinner ju inte ens tänka tanken på att sy ett mobilfodral.
Än mindre en förklädesklänning i retrotyg.
Det är fasen knappt att jag hinner laga mat,
fast ibland hinner jag se på Oprah,
ibland hinner jag googla, alldeles frenetiskt,
och ibland rensar jag skåp.
Fikar dessutom rätt ofta..

Gud vad skönt det ska bli att börja jobba heltid igen,
då,
då kommer jag att hinna!

Det första jag ska göra är att designa ett påslakan,
med vårt släktträd på!
När jag jobbar heltid..

Good morning starshine

Tillägnar denna morgon musiken från Hair-
Snön som föll igår ligger envist kvar-
Noahs sneakers luktar fruktansvärt!

The earth says Hello

Bad hair day

Här har vi henne då, Majken 10 månader.
Ibland kan man inte låta bli att fundera på hur det blev såhär.

Ljuv Kärlek

Tycker om dej,
vill alltid vara nära dej men vet ju ändå
att våra stunder får bli så korta.

Måndagslistigt

Känsla: Hunger
Äter: Ingenting, än då..
Lyssnar på: Plasket från diskmaskinen
Tänker på: Storfamiljer
Längtar efter: Egentid
Senast ringda samtal: En mäklare
Senast mottagna sms: Påminnelse: Olle har tandläkartid i morgon kl 09.50
Senast skickade sms: Det var det gulligaste jag har sett! Har hon något namn? (Om min kompis Annas babyflicka)


Trött på: Att vädret aldrig kan bestämma sej
Gillar: Ost.
Vill ha: Uppskattning
Senast diskuterade ämne: Jobbet
Snart: Fika i Majorna
Ikväll: Falukorvsmåndag

SchlagerSchnack

Jorå, visst satt även vi bänkade framför teven i lördags.
Efter schlagerkycklingen,
inmundigades Tra-La-La-chips i begränsad upplaga från Estrella samt horder med lösgodis..
Rätt låt vann.
Alla hade rätt låt, alla utom Christer.
Ser nästan fram emot Belgrad. Fast bara nästan.

Reunion 90210

Åh, vet inte riktigt hur jag ska ställa mej till detta...
De kommer tillbaks.
Hur har det gått?
Donna & David? Fortfarande tillsammans?
Kommer Brenda tillbaks?
Brandon & Kelly & Dylan?
Andrea?
Jo, jag ställer mej snällt tillrätta i ledet, inväntar med spänning uppföljaren!
http://www.aftonbladet.se/nojesliv/tv/article2049984.ab

Kaos-nu i allas huvuden!

Varje måndag vaknar jag förvirrad.
Varje måndag.
I morse, en babyflicka till höger, en ovanligt gosig nioåring, till vänster.
En minut senare, upptäcker jag att det vräker ner snö utanför fönstret.
Snö!
Snö på mina krokusar, snö på bänken där jag satt igår med min Lakritspuck, snö!
Ytterligare en minut senare, inser jag att jag kastat Noahs vinterstövlar..förra veckan.
Andas-
Skickar iväg min son till skolan iklädd full snömundering, med ett par sneakers på fötterna och ett par extra sneakers i väskan, och hoppas på att snön slutar att falla.
Klockan är nu 09.49.
Snön faller ännu.

Att vara eller inte vara

Dagens ord, presenteras i samarbete med Nordisk familjebok.

Emma finns bara i fantasin, men hon är fin, tycker Olle.

Conversation

Powerbloggandet har nått sin kulmen!
Kan man ha Converse på sej på jobbet?
Jag är snart 34 (herregud!).
Är det ok?
I ett kontorslandskap?
I så fall, vilken färg?

Om minut eller timma finnes

Tillägna då den: Sarah Silverman, USA's bästa komedienne.
Alltså, hon är bara helt ljuvlig.

It's such a perfect day

Jaha, då var det bevisat.
Good things comes to those who wait. - Ask and you shall recieve
En mycket, mycket bra dag har gått av stapeln.

• Lugn morgon, med 7 tvättmaskiner tvättade, och torkade.
• Gosiga Grannen på fika, med kaffe, thekaka och glurrbulle.
• Olles dagisfröken Richard ringer och meddelar att "I think I found your wallet"! (Sorry polisen som behandlat ärendet, sorry bibliotekarien, sorry Joanna för att jag tvingade dej att leta, sorry alla andra som engagerat sej).
• JAG FICK JOBBET!! Mer info kommer!
• En av mina bästa vänner, Anna fick en ljuvlig liten babyflicka.
• Jon köpte påskgodis till företagspåskägget, 7 kg, men snart finns där ingenting kvar...
  

Så här sitter jag nu, med torkad mascara på kinderna,
magen som rinner utanför brallorna
och en klump i halsen för min något avkortade mammaledighet
men en tillhörande tvillingklump av förväntan över att äntligen få vara kreativ karriärist.

Tvångstanke light

Saker som jag inte kan sluta tänka på när jag är ute:

• Att mer eller mindre alla man ser, har börjat dagen med att ta på sej kläder som de gillar/ tycker är snygga... Asroligt att fundera på när man som jag åker attans mycket spårvagn. Säger inte att jag är en fashionista, men ibland funderar man verkligen på hur de tänkte.
  
• Att de flesta man ser har en mobiltelefon, och när denna var ny, satt de hemma och valde ringsignal. Hur tänkte de när de valde "Helan gar" eller "Ring Ring", eller tänkte de inte?
  

Nån mer därute med samma symptom som jag?

Fyttefasen

Å vad jag har skrattat idag.
Olle landade på första uppslaget av. SE idag, med sina redaktionella kunskaper!
Jag var inte hemma under själva intervjun,
men en mycket stolt Olle mötte mej då jag kom hem med en knallgul keps och en ny mjukishund.
Man kan gå in på:
http://www.aftonbladet.se/punktse/laddahem/
och bläddra i dagens nummer.

Medlidande medborgare

När man blivit av med sin plånbok, så möts man i de flesta fall av medlidande.

Killen på Pressbyrån informerade mej om att man kan registrera sitt periodkort på Västtrafik, och om man förlorar det, så anmäler man det, och vips, får man ett nytt, med kvarvarande summa på.

Tjejen på SATS-gymet fixade ett nytt kort, och berättade samtidigt om hur hon tyckte att det går utför med Göteborg.
Att man inte kan lita på någon längre.
Hennes guldringar hade tydligen blivit stulna på en förfest hon hade, med bara kompisar och arbetskamrater.
Jag ojar förstående. Det går verkligen utför.

Så, till biblioteket, förklarar situationen. Behöver ett nytt lånekort.
Biblotekarien tittar på mej med ledsna ögon. Hon känner med mej.
"Det blir 25 kronor"!
WTF?
Känn mer med mej, bibliotekariekvinna! Känn min förlust!
Jag kan ju inte ens ta ut pengar nu, mitt bankkort är ju borta!
"Du kan betala nästa gång du kommer".
Snällt!
Tack!

Spårvagnsodör

Eftersom våra barn går på skola/dagis på Guldheden (se tidigare inlägg..), har jag ett snitt på 4 resor om dagen på Göteborgs Spårvägar.
Resan upp med bara babyMajken i vagnen, brukar vara rätt tillfredsställande, med lite läsning och lugn och ro och så var det även igår.
Ströglodde på mina medpassagerare,
en snyggt klädd tjej i 23-årsåldern,
en trött alkoholist längst bak i soffan,
och så Majken, min älskade tjej.

På Ullevi Norra hände det.
Tre män steg på, och med dem en doft som jag inte på något sätt skulle kunna beskriva i detta forum.
Det började sakta, som en smygande dimma.
Först såg jag den trötte mannen i soffan reagera,
sedan snyggtjejen,
och så vi.

Jag är ingen som gärna pratar om det här med fisar,
men detta var i särklass den grövsta fjärten jag någonsin känt.
Den fullkomligt blåste rent i skallen, och alla tankar som jag tidigare tänkt var puts väck.
Klarade mej till Ullevi Södra, en hållplats senare, och var där tvungen att stiga av, tillsammans med snyggtjejen. Han längst bak hade förmodligen tuppat av vid det här laget.
Här stod vi då, båda utsatta för samma gaser,
ofrivilligt avkastade från spårvagnen.
Men ändå,
även fast vi båda visste varför vi stod där, och väntade på nästa vagn,
ignorerade vi varann.
För det är så vi gör i Sverige.
Vi låtsas som om att inget hänt.

Minnet

Jon & Olle åker spårvagn tillsammans till skolan på Guldheden så gott som varje dag.
Deras rutin är att ta varsin .SE tidning, och kolla efter roliga bilder i tillsammans.
Men, nu har det gått för långt.
De roliga bilderna verkar att ha tagit slut.
Olle har memorerat alla på redaktionen..
Alla utom Kitty, som Jon kallar "hon med det stora vita håret"!


Tydligen har de också gjort sej bekanta med .SE utdelaren på Redbergsplatsen.
Kul människor jag har i min familj!

Dagens Warhol

Inte mycket att säga om detta.
Bara luta sej tillbaka.
Acceptera sanningen.

Mirakel

Hoppades faktiskt på att Sussie Tapper skulle ta hem det.
Hoppades på ett Mirakel.
Snyft.

http://svt.se/svt/play/video.jsp?a=1080282

Jag var en spillra av mitt forna jag

Såg inte ljus, inte en strimma svag
En vingklippt fågel som inte ens drömmer mer
Som om sorger trycktes allt längre ner
Men när jag mötte dig älskling
Så ändrades allting
Brutalt

Visst finns mirakel
Och för mig är det faktiskt du
I dina kyssa öppnar himlen sig för mig nu
Visst finns mirakel
I din kärlek så stark och sann
I dina kyssar och i att vi har funnit varann

Du öppnar dörrar jag inte visste fanns
En dörr till livet, jag fick en andra chans
Jag älskar dig mer än du kan förstå
Jag vet du bär mig när jag inte orkar gå
Sen du gav mig din kärlek
Förändrades livet
Brutalt

Visst finns mirakel
Och för mig är det faktiskt du
I dina kyssa öppnar himlen sig för mig nu
Och allt
Är så enkelt och så självklart
Så skrämmande och underbart
Mitt mirakel är du
Visst finns mirakel
Och för mig är det faktiskt du
I dina kyssa öppnar himlen sig för mig nu
Visst finns mirakel
I din kärlek så stark och sann
I dina kyssar och i att vi har funnit varann

Dialektala essenser

Gôtt- detta valde visst vi göteborgare till göteborskans ord nummer ett.
"Det ska va gôtt å leva", sjöng ju Roy o Roger, och visst, det ligger väl nåt i det, men idag skulle jag hellre vilja välja fram ett dalsländskt ord, bara för att beskriva dagsformen:
Klôve- (klant) i mitt fullproppade huvud har ännu ett problem hoppat in.
Jag har slarvat bort min älskade plånbok.
Under 8 år har den stått trogen vid min sida, och inte slitits över huvud taget.
Jag har letat, överallt, till och med i min kompis Joannas sopor, något som hon tyckte var så äckligt att jag inte ens talat om att jag gick till så drastiska åtgärder. I hennes förening finns 120 lägenheter, och det var genom deras sopor jag i morse mycket försiktigt kollade runt.
Nu vet du, Joanna...
Jag ska låta det gå, bort, bort. Världsliga ting.

För en vacker film om Dalsland, och om vardagens liv där för sisådär 60 år sedan, långt innan varken jag eller min plånbok hade landat på vår jord, går att titta på:
http://svt.se/svt/road/Classic/shared/mediacenter/index.jsp?d=48207&a=534622

Googlade på dalsländska ord, och läste en lång härlig lista.
Så förutom Klôve, så blir dagens ord:
Pillesmiskete = lurig
Har aldrig hört någon yppa det, men det var kul att skriva.

Tjejer

Jag har ju som de flesta redan vet, 2 pojkar, årgång -98 och -04.

De allra finaste barn som jag någonsitt lagt mina ögon på.

Allt jag önskade mej var en tjej, och så kom Majken. En alldeles liten underbar varelse, som från första början sett till att hålla mej strängt upptagen, 24-7.

Om jag mot förmodan skulle göra ett försök att lämna rummet Majken sitter i, tar det i genomsnitt 8 sekunder innan illvrålet når mina öron, och hon skriker sig blå ända tills jag plockar upp henne.

Inget blir gjort längre, ingenting. Jag vill vara så kreativ jag någonsin kan vara, men när Majken väl sover, så måste jag vara helt tyst.
Alla måste vara helt tysta.

Ibland räcker det med att jag läser tidningen när hon sover, och vänder blad aningens hastigt, sen är det kört.

Hon sover i bilen, och i vagnen ibland. Just nu, sitter min ljuvliga tjej här, i mitt knä, och klagar, som sej bör.

Min kusin Ulla sa en gång "Man får inte det man vill ha, man får det man behöver".
Kanske är det så.

Men jag både vill och behöver sova...

En favoritbild

Sitter vid vår stationära dator, som står i Noah's rum.

Här ligger alla våra gamla kort. Mycket, mycket roligt!

Bilden ovan, är en av mina favoriter, inte bara för att jag och Olle ser glada och lyckliga ut, utan mest för kvinnan till höger i bild, som förmodligen inte har den blekaste att hennes bakdel förevigas i just vårt familjealbum.

Number One

Det väller in lovord!
Erykah Badu's nya album.
Får gå o handla den i morgon.
Hon har trots allt stått trogen vid min sida i mer än tio år nu.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1051&a=749004

Till syvende och sist

Med all sannolikhet kommer jag att bli brun som en pepparkaka i sommar! Ingen jäkla skitsommar i regnsverige. Inga äckliga myggor som kalasar på min bleka lekamen. Ingen frustration över att vi inte fick mer än ett dopp på en sommar. Gud, så härligt!

Vi har bokat resa till Villenueve-Loubet La Plage!!
Vi kommer att äta baguetter, bada i havet, dricka rosévin till öronen trillar av.
Vi kommer att ta långa promenader i Antibes, och kanske en tur upp i bergen för en hajk.
Barnen ska få dricka sin välling på terassen, och vakna i harmoni.
Men, mest av allt, kommer vi att ta hand om varann. Sitta ner och bara ta det lugnt.

Två och en halv vecka.

Brunare än brun!

Tåls att upprepas

Walk a mile in my shoes, walk a mile in my shoes
And before you abuse, criticize and accuse
Walk a mile in my shoes.

Ålderstankad

Anmälde mej förresten till ett register, för att donera stamceller, vid behov.
http://www.tobiasregistret.se/
Viktiga grejjer.

Svar från Tobiasregistret:

Tack för din anmälan, men i nuläget tar vi enbart emot donationer från personer mellan 20-30.
Mvh
Tobiasregistret

Hit me baby, one more time!

Jag gillar

Body Balance-- Jättemycket!
Även om mina arbetskamrater skrattade åt mej idag, när jag sa att jag skulle ta ett Body Balance pass,
för att koppla av.

Walk a mile in my shoes, walk a mile in my shoes
And before you abuse, criticize and accuse
Walk a mile in my shoes.

Jag gillar inte

fotbollsljud.
Jag får fullkomligt araben när jag hör fotbollsljud.
Speciellt på radion.
Det börjar som ett lätt illamående, och går ganska snabbt genom hela kroppen.
Som ett spirr.
Precis innan jag börjar slå frenetiskt på radion för att byta station, tränger svetten fram och jag blir helt yr, en klar vägfara!

I söndags var jag o Noah o simmade.
Efteråt blev jag mer eller mindre intvingad på McD, för att "simning gör mej ju så hungrig, mamma"!
Så, på radion, fotboll, och bakom mej, en man, inte mer än 20 cm bakom, frenetiskt tuggande på ett tuggummi. Redo att köra om mej, så fort en ny kassa öppnar.
Jag, som verkligen försöker att lägga band på mina åsikter, kan inte vid ett sånt här tillfälle låta bli att koka upp litegrann. Men, säger till mej själv att tagga ner, eftersom min älskade nioåring står bredvid.

Tror att det är bra att tänka de negativa tankarna, att beröra dem lätt, för att sedan studsa iväg dem igen.
Det kan inte vara bra att bara tänka gott.
Man måste ha salt och peppar i moset också.

Dagens Warhol

Ja, det är så sant som det är sagt.
Just nu fashineras jag av hela skiten!

Inte fullt lika mycket koll..

..har Majken...
Hon blandar ihop mamma och lampan, hejvilt!

Big feelings and small feelings

Idag berättade Olle för mej om känslor..
Det är bra för min lille kille att sortera ut detta redan i ett tidigt stadium.

Alltså

...man är ju bara alldeles för lyckligt lottad va?

Igår fick jag städhjälp! I nästan tre timmar for jag och Blå omkring som virriga hönor, för operation Dammtuss. Nu känns både livet och hemmet helat. Nog för att Olle ställde sej på huvudet i soffan och råkade tömma ut gruset som låg i uppviket på hans jeans... Det är världsligt. Men i grund och botten är här rent--

Detta i kombination med att vi idag gjorde det!
Vi investerade i den efterlängtade och omtalade garderoben!
Nu ligger sjutusenfyrahundrafemton paket i sovrummet, och väntar på att bli ihopsatta. Allt för att förenkla min vardag, mitt liv!

En annan skön tanke är att man vet var man har folk. Att man, när man behöver åka till IKEA utan barnen, kan ringa, och vips har barnen en annan trygg familj att hänga med i några timmar. (Att IKEA inte hade långlördag som vi trodde, och att parkeringen var nästan helt tom när vi kom dit, det är en annan historia). Att man, som igår, när jag verkligen behövde hjälp, faktiskt kan lyfta på luren och vips så står en städängel här.
Nu när man börjar klättra på ålderns stege, börjar man så sakteliga fatta vem som finns där för en. Vem som står där och vaktar ens rygg.
Man inser dessutom tyvärr, vem som fattas.
Sånt gör rätt ont. För man tror att de man alltid haft runt sej, faktiskt vill ha en där. Den tanken uppfostras man ju med.
Men så är inte alltid fallet.
Så, efter snart 34 år, så låter jag det gå. Bägaren av besvikelser har runnit över. Jag förlåter och går vidare.
Inte arg, inte ledsen, bara ett luddigt bomullslugn av att jag inte längre behöver grunna på vad jag gjorde för fel.
Det är inte min förlust.
Jag fröjdas över Er, som vet att jag är en tillgång, en vän, en syster. En som alltid kommer ha en timme över till samtal. Ni är min skatt.





Hoppsan, söndagsljupet kom visst flaxandes över mej. Som en vildvittra.
Lilla vackra människan!
I morgon kommer måndag igen. Härliga måndag!
Då ska vi äta korv.