onsdag 17 september 2008

Fia

Måste ju bara tipsa om en annan mamma jag känner.
Det är min svägerska, mammaledig journalist, som även hon nyttjar bloggandet som kreativt flöde.
Läs
å
le!

Finns




Varje arla morgon börjar jag med att försöka hitta något rätt ok, och rätt representativt att ha på mej. Detta i sin tur har lett till att jag panikhandlat en hel del i HM's nätbutik, och tror mej ha maxat min kredit.

Efter garderobsbrottandet sker den dagliga familjeutflykten till jobb och skola.
Med spårvagn.
2 barn, som gör sitt bästa för att överrösta varandra och min älskade man har kommit på lösningen:
lyssna på morgonpasset, med hörlurar. Ingen är så oberörd på vagnen som han.

Så när jag hoppat av och resten av familjen åkt vidare och kommer in på kontoret är det enda jag känner frid.

Dagis är härligt!

lördag 6 september 2008

Å så lite tänkvärt:

Dags igen

Ja, det är ett faktum, att vårens GI funkade.
Dock är nästa faktum, att efter en sommar av både Frankrike och Dalsland,
är bekvämlighetsfettet på plats igen, som en fin trind julkorv runt midjan.

Jag är på g igen, men denna gången orkar jag fasen inte GI'a,
det får bli ihärdig träning på lunchen i stället.

Har även beställt följande:


Nu jäklar!

Livsekvsation

Var hos min alldeles fantastiskt övergravida kusin igår, och bara var.

Med henne, utan några av våra skuttandes avkommor runt oss, och en god konversation, så förstår man vad man gjorde av all tid innan man fick familj.
Man pratade.
Man ältade.
Och framförallt fick man säga en hel mening, utan att bli avbruten.

Där har vi det.
Tiden som man lägger på att preppa vardagen,
lades tidigare på en själv, och ens egenvärde.
Inte konstigt att man tappar bort självkänslan då.

Därför är de timmarna man tar sej tid med extra mycket värda.
Både för en själv, sin familj,
men mest av allt för framtiden.

Gott att kunna jobba med flextid.