tisdag 4 mars 2008

Jag gillar inte

fotbollsljud.
Jag får fullkomligt araben när jag hör fotbollsljud.
Speciellt på radion.
Det börjar som ett lätt illamående, och går ganska snabbt genom hela kroppen.
Som ett spirr.
Precis innan jag börjar slå frenetiskt på radion för att byta station, tränger svetten fram och jag blir helt yr, en klar vägfara!

I söndags var jag o Noah o simmade.
Efteråt blev jag mer eller mindre intvingad på McD, för att "simning gör mej ju så hungrig, mamma"!
Så, på radion, fotboll, och bakom mej, en man, inte mer än 20 cm bakom, frenetiskt tuggande på ett tuggummi. Redo att köra om mej, så fort en ny kassa öppnar.
Jag, som verkligen försöker att lägga band på mina åsikter, kan inte vid ett sånt här tillfälle låta bli att koka upp litegrann. Men, säger till mej själv att tagga ner, eftersom min älskade nioåring står bredvid.

Tror att det är bra att tänka de negativa tankarna, att beröra dem lätt, för att sedan studsa iväg dem igen.
Det kan inte vara bra att bara tänka gott.
Man måste ha salt och peppar i moset också.


Inga kommentarer: