Känner att kreativiteten är på gång.
Alla upphackade babynätter verkar så sakteliga komma till ett slut och återigen har tesen :
Allt går över,
bevisats vara sann.
Visst är det sorgligt att jag inte ammade längre än jag gjorde,
att jag aldrig gick på alla stadens museer och förundrades över samlandets kraft,
sorgligt att jag inte åkte tåget till moster Långt Borta.
Men, jag har gjort det jag kunnat med min mammaledighet,
jag har utvecklats som mamma och människa,
jag har läst på, dykt in i det innersta, och sökt efter vad jag egentligen står för och vad som är viktigt för mej.
Det tog sin lilla tid, och det är ingenting jag ångrar att jag gjorde.
Ur askan stiger jag nu,
mamma till tre,
fokuserad och taggad.
Nu är det min tur.
Bild målad av Camilla Engman. http://camillaengman.blogspot.com/
lördag 12 april 2008
Tänkandets kraft
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
låter underbart. & visst har du vuxit. som människa,som mamma, som ängel, som BRUN. min brun.
& större,bättre,vackrare & starkare kommer du bli. din succé kommer vara given när du vandrar omkring med din kaffe latte på svenska mässan & blickar ut mot dina drömmars mål.
du är bäst. & den coolaste mamman jag känner.
blå
snyft..
tack
Moster Långt Borta finns kvar och alla kusinuslingar och massor av sysslingar/pysslingar/tremänningar!Man behöver inte vara mammaledig för att åka till Norrland!Välkommen när som helst!!/Kusin vitamin C
Åh, jag gråter nästan oxå...
Kram
Skicka en kommentar