Det var ett tag sen!
Här är allt bara bra, sånär på ett nästan utläkt ryggskott.
Valborg och Första Maj flöt på enligt plan,
och Dalsland var ungefär lika intetsägande som vanligt,
vackert, men intetsägande.
Det var långpromenader och källarrens, med god utdelning till
sentimentala tjata.
Det var rödvin, hästar och en och annan sanning som ventilerades.
Gjorde igen en djupdykning i de jobbiga bitarna av min barndom,
men denna gång tillsammans med sambo,
som gjorde faderns kommentarer väldigt mycket mindre sårande.
Det är konstigt hur snabbt man går tillbaks till det som var då,
framförallt den man var.
Det är som om man har den där lilla tjejen bredvid sej,
hon som for lite illa,
och som man gör allt för att hon ska bli mindre sårad.
tisdag 6 maj 2008
God kväll
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
min brun. usch, de där sablans 50-talistfarsorna är ena riktiga skitstövlar.
glöm för allt i världen inte bort att du är den coolaste människan jag vet & vacker är du också...min brun....& världens bästa MAMMA!
Jag instämmer till fullo med föregående talare!!!
Sen vill Mattheo självklart få ge Majken en puss tillbaka, puss puss
Skicka en kommentar