Tjejer

Jag har ju som de flesta redan vet, 2 pojkar, årgång -98 och -04.

De allra finaste barn som jag någonsitt lagt mina ögon på.

Allt jag önskade mej var en tjej, och så kom Majken. En alldeles liten underbar varelse, som från första början sett till att hålla mej strängt upptagen, 24-7.

Om jag mot förmodan skulle göra ett försök att lämna rummet Majken sitter i, tar det i genomsnitt 8 sekunder innan illvrålet når mina öron, och hon skriker sig blå ända tills jag plockar upp henne.

Inget blir gjort längre, ingenting. Jag vill vara så kreativ jag någonsin kan vara, men när Majken väl sover, så måste jag vara helt tyst.
Alla måste vara helt tysta.

Ibland räcker det med att jag läser tidningen när hon sover, och vänder blad aningens hastigt, sen är det kört.

Hon sover i bilen, och i vagnen ibland. Just nu, sitter min ljuvliga tjej här, i mitt knä, och klagar, som sej bör.

Min kusin Ulla sa en gång "Man får inte det man vill ha, man får det man behöver".
Kanske är det så.

Men jag både vill och behöver sova...